|
Dr. Ibrahim Rugova u lind mė 2
dhjetor 1944 nė fshatin Cerrcė, komuna e Istogut, nė Kosovė. Mė 10 janar
1945, komunistėt jugosllavė ia pushkatojnė babain e tij Ukė Rugova dhe
gjyshin Rrustė Rugova, qė kishte qenė luftėtar i njohur kundėr ēetave
ēetnike qė po depėrtonin gjatė Luftės sė Dytė Botėrore nė krahinėn e
Rugovės.
Ibrahim Rugova mbaroi shkollimin e mesėm nė Pejė mė 1967. Diplomoi nė
Degėn e Albanologjisė tė Fakultetit tė Filozofisė tė Universitetit tė
Prishtinės mė 1971. Zoti Rugova qėndroi gjatė njė viti akademik
(1976-77) nė Paris, nė Ecole Pratique des Hautes Etudes, nėn mbikėqyrjen
e Prof. Roland Barthes-it, ku ndoqi interesimet e veta shkencore nė
studimin e letėrsisė, me pėrqėndrim nė teorinė letrare.
Ibrahim Rugova mori doktoratėn nė letėrsisė nė Universitetin e
Prishtinės mė 1984. Mė 1996, Dr. Ibrahim Rugova u zgjodh anėtar
korrespondent i Akademisė sė Arteve dhe tė Shkencave tė Kosovės. Po nė
kėtė vit ai u shpall doktor nderi i Universitetit tė Parisit VIII nė
Paris.
Autor i dhjetė librave, Dr. Ibrahim Rugova ishte nė nismė redaktor nė
gazetėn e studentėve "Bota e re" dhe nė revistėn shkencore "Dituria"
(1971-72), qė botoheshin nė Prishtinė. Pastaj pėr afro dy dekada, Dr.
Rugova punoi nė Institutin Albanologjik tė Prishtinės si hulumtues i
letėrsisė.
Pėr njė kohė ka qenė kryeredaktor i revistės "Gjurmime albanologjike",
qė e nxirrte ky Institut. Dr. Rugova ėshtė zgjedhur kryetar i Shoqatės
sė Shkrimtarėve tė Kosovės mė 1988, i cili u bė bėrthamė e fuqishme e
lėvizjes shqiptare qė po kundėrshtonte sundimin komunist serb/jugosllav
nė Kosovė.
Si intelektual me nam qė i jepte zė kėsaj lėvizjeje intelektuale e
politike, Dr. Rugova u zgjodh mė 23 dhjetor 1989 kryetar i Lidhjes
Demokratike tė Kosovės (LDK), partisė sė parė politike nė Kosovė qė e
sfidoi drejtpėrdrejt regjimin komunist nė fuqi. LDK-ja u bė shpejt forca
politike prijėse nė Kosovė, duke mbledhur shumicėn e popullit, edhe pse
nė ndėrkohė u shfaqėn nė skenė edhe partie grupe tė tjera.
Nėn udhėheqjen e Dr. Ibrahim Rugovės, LDK-ja, nė bashkėpunim me forcat e
tjera politike shqiptare nė Kosovė dhe me Kuvendin e atėhershėm tė
Kosovės, pėrmbylli kornizėn ligjore pėr institucionalizimin e pavarėsisė
sė Kosovės.
Deklarata e Pavarėsisė (2 korrik 1990), shpallja e Kosovės Republikė dhe
miratimi i kushtetutės sė saj (7 shtator 1990), referendumi popullor pėr
pavarėsinė dhe sovranitetin e Kosovės mbajtur nė fund tė shtatorit tė
vitit 1991, qenė prelud pėr zgjedhjet e para shumėpartiake pėr Kuvendin
e Kosovės dhe zgjedhjet presidenciale nė Republikėn e Kosovės mė 24 maj
1992.
LDK-ja fitoi shumicėn dėrrmuese tė deputetėve nė Kuvend, nė tė cilin
pėrfaqėsoheshin edhe tri parti tė tjera, ndėrsa Dr. Ibrahim Rugova u
zgjodh Kryetar i Republikės sė Kosovės me shumicė dėrrmuese tė votės.
Dr. Ibrahim Rugova u rizgjodh Kryetar i Republikės sė Kosovės nė
zgjedhjet e mbajtura nė mars tė vitit 1998. Partia e tij, LDK, fitoi
shumicėn e vendeve nė Kuvendin e Republikės sė Kosovės nė zgjedhjet e
mbajtura nė mars tė vitit 1998. Partia e tij, LDK, fitoi shumicėn e
vendeve nė Kuvendin e Republikės sė Kosovės nė atė vit.
Nėn udhėheqjen e Rugovės, LDK-ja fitoi 58% tė votave tė elektoratit nė
zgjedhjet lokale, tė sponsorizuara ndėrkombėtarisht, nė Kosovėn e
pasluftės, nė tetor tė vitit 2000.
Ēmimet dhe titujt
ndėrkombėtarė:
Mė 1995, Dr. Rugovės iu dha Ēmimi pėr paqe i Fondacionit Paul Litzer nė
Danimarkė.
Mė 1996, Ibrahim Rugova u shpall Doktor Nderi (Honoris Causa) i
Universitetit tė Parisit VIII Sorbonė, Francė.
Mė 1998, Rugova iu nda Ēmimi Saharov i Parlamentit Evropian.
Nė vitin 1999, Rugova mori Ēmimin pėr paqe tė qytetit Mynster (Münster),
Gjermani, ndėrsa u shpall qytetar nderi i qyteteve italiane: Venedikut,
Milanos dhe Breshias (Brecscia).
Nė vitin 2000, Dr. Rugova mori Ēmimin pėr paqe tė Unionit Demokratik tė
Katalonisė "Manuel Carrasco i Formiguera", nė Barcelonė, Spanjė.
Mė 2003 nė Belgjikė mori Ēmimin Senator Nderi i Evropės.
Mė 2004 u shpall Honoris Causa (Doktor Nderi) i Universitetit tė Tiranės.
Dr. Ibrahim Rugova u zgjodh President i Kosovės nė mars tė vitit 2002 nė
bazė tė zgjedhjeve nacionale tė zhvilluara nė nėntor tė 2001.
<<Kthehu
prapa>> |